SISTA FÖREDRAGET under hösten 2016: onsdag den 16 november, kl. 18.30 NK-villan

Föredrag av konstvetaren och styrelsemedlemmen i vår förening Tom Sandqvist: Dada öst – dadaismens östeuropeiska rötterdada-affisch2

Dada – kanske den mest kända och skandalomsusade av modernismens konströrelser – sägs ha börjat på Cabaret Voltaire, då en litterär afton iscensattes på restaurang Meierei i Zürich den 5 februari 1916. Kvällens huvudnummer var när aktörerna stampade, röt och bankade på kastrull- och grytlock och läste upp obegripliga simultandikter. Hur kan en sådan konst- och kulturrevolution ha börjat på en schweizisk restaurang?

hum-dada

I ”Dada öst” visar Tom Sandqvist att Dada inte plötsligt uppstod fullt utvecklad utan växte fram ur en levande konstnärlig tradition i Östeuropa – speciellt i Rumänien – och spreds till Schweiz när en grupp rumänska modernister slog sig ner i Zürich. Bukarest och andra städer i Rumänien hade varit scenen för dadaliknande poesi, prosa och spektakel under åren före första världskriget.

Förgrundsgestalt var Tristian Tzara. Redan som 15-åring började han sin karriär i den avantgardistiska litteraturen när han tillsammans med bröderna Jules och George Janco grundade tidskriften Simbolul. Tzara, som själv myntade begreppet ”Dada”, inspirerad av sin egen födelsedag och ett ortodoxt helgon, var på Cabaret Voltaire den där kvällen tillsammans med bröderna Janco och Athur Segal, alla rumäner.

Det är ingen tillfällighet, menar Tom Sandqvist, att så många av de första dadaisterna var rumäner. Han spårar dadaismens ursprung i källor som symbolism, futurism och folklore. Han betonar sammanhanget mellan modernistiska rumäner och Östeuropas yiddish-tradition. Tristian Tzara, bröderna Janco och Arthur Segal växte upp i den judiska kulturen och traditionen. I åratal förnekade och förkastade den kommunistiska regimen rumänernas avantgardistiska rörelser. Nu, sedan arkiven har öppnats, så kan Tom Sandqvist berätta den okända historien bakom Dadas rumänska rötter.

Tom Sandqvist är författare och professor i konstens teori och idéhistoria samt docent i konsthistoria. Han har publicerat en lång rad konsthistoriska och konstteoretiska studier, av vilka flera koncentreras till det tidiga central- och östeuropeiska 1900-talet, bl.a. studien Ahasverus vid staffliet (2014) om judisk konst och konstnärer i Central- och Östeuropa. Senast har han gett ut romanen Romanen om örfilen (2015) samt boken Born in a Shtetl (2016) om modernisten Sonia Delaunay och hennes judiska bakgrund. I december utkommer essäsamlingen Vi söker ett sammanhang om den östjudiska kulturens betydelse för den tidiga modernismen.
Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.